Mentorprogrammet
Mentorfamiljer – ny modell för hållbar familjehemsvård
Enligt 6 kap 1 och 7 §§ SoL ansvarar Socialnämnden för att placerade barn och unga får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxt-förhållanden. För att tillgodose detta ska socialnämnden enligt 6 kap 6c och 7a §§ SoL tillhandahålla utbildning till familje- och jourhem, samt ge råd, stöd och annan hjälp som de behöver. I prop. 2012/13:10, sida 73 förtydligas att detta kan omfatta exempelvis kontinuerlig kontakt, handledning, stöd efter kontorstid och i akuta situationer, samt avlastning. Idag är det kontaktfamiljer och socialjouren som ansvarar för avlastning och stöd efter kontorstid. Som familje- eller jourhem kan man känna sig ensam i vissa situationer och avlastning tas sällan i anspråk då man exempelvis inte vill ge barnet känslan att det är jobbigt.
Mentormodellen lägger fram en förstärkt familjehemsvård som består av ett eller flera nätverk som var för sig omfattar upp till tio familjehem. Dessa är kopplade till ett mentorhem (se figur). Familjehemmen och mentorhemmen ligger geografisk nära varandra, vilket möjliggör snabbt och lättillgängligt stöd.
Nätverkets sammansättning ska ske utifrån faktorer såsom geografisk närhet, barnens ålder, anledning till placering eller barnens etniska bakgrund. Dessa faktorer kan vara fördelaktiga för vi-känslan och vid uppbyggandet av gemenskapen.
MENTORHEMMEN
Mentorhemmen kännetecknas av erfarenhet i och kunskap om att fostra barn och unga. De ska kunna
hjälpa familjehemmen att i vardagen tillgodose de placerade barnens behov utifrån deras olika
förutsättningar och villkor. Organisatoriska och medmänskliga förmågor är viktiga faktorer för
att kunna utföra uppgiften på ett professionellt och tillfredsställande sätt. Mentorhemmen ska
vara den första instansen för familjehemmen och de ska utgöra en naturlig träffpunkt.
Mentorhemmens arbete
Mentorhemmen utgör resurs som fyller en kompletterande roll inom familjehemsvården i kommunen.
Gruppledare
Mentorhemmen ansvarar för att föra ihop gruppen och bygga upp en vi-känsla.
Systemledare
Mentorhemmen ansvarar för regelbundna individuella samtal och rådgivning med familjehemmen och
har en verksam kommunikation med familjehemssekreterarna för att kunna vidarebefordra relevant
information.
Barnskydd
Genom nätverket kommer barnen och de unga i kontakt med fler vuxna, vilket innebär att tillsynen
förstärks.
Kommunikation
I första hand ska familjehemmen vända sig till deras ansvariga mentorhem ifall de har frågor
eller behöver rådgivning. Frågor som inte kan besvaras eller tillgodoses av mentorhemmen ska
vidarebefordras till familjehemssekreterarna.
Barnens språkrör
Utifrån mentorhemmens ställning kommer kontakten med barnen och de unga ske på ett mer
avslappnande och prestationslöst sätt. familjehemssekreterarna.
Dokumentation
Mentorhemmen dokumenterar kortfattat och avidentifierat information av vikt som kan påverka
placeringens utformning.
Jourplatser
Det kan vara aktuellt att ett mentorhem erbjuder även jourplatser. Jourhemsuppdraget kommer då
alltid i första hand, det vill säga att eventuell planerad avlastning kan komma att ställas in
eller skjutas upp.
Stödinsatser
Mentorhemmen ansvarar för följande stödinsatser:
- Tillgänglighet 24/7 via telefon
Mentorhemmen är tillgängliga på telefon och ger råd och stöd. De utgör den första instansen vid behov av hjälp och stöd. I deras uppgifter ingår dock inte sådan hjälp som exempelvis polisen, brandkåren eller hälso- och sjukvården ansvarar för (112).
- Planerad och akut avlastning
Planerad avlastning ska ske efter barnens och familjehemmens behov och i förebyggande syfte för att minska eller undvika sammanbrott. Akut avlastning sker vid exempelvis sjukdomsfall, olyckor, akuttid hos frissan eller liknande.
- Individuella samtal med familjehemmen
Mentorhemmen ansvarar för regelbundna individuella samtal med familjehemmen.
- Umgängesstöd
Mentorhemmen erbjuder umgängesstöd utifrån socialsekreterarens bedömning om barnets bästa eller om familjehemmen anser att behovet finns.
- Umgänge och syskonumgänge i mentorhemmen
Mentorhemmen ger möjlighet och utgör en plats till umgänge mellan de placerade barnen och deras biologiska nätverk.
De ovan nämnda stödinsatser är inte uttömmande och kan i framtiden kompletteras med fler insatser, som exempelvis läxhjälp, om behovet finns och förutsättningar är givna.